klokkeblomst

Kom tillbaka från Åre i lördags efter en vecka själsligt och kroppslig uppladdning, att få glida runt på skidor en hel vecka var de lyxigaste jag gjort på länge! Jag kände verkligen att ju längre in i veckan vi kom,ju mer hade min energi fyllts på. Det måste varit en lätt komisk syn på tåget på väg dit,jag och Hanna i varsit tågsäte typ hålögda och gråblaskiga i hyn av trötthet men så galet glada att äntligen va på semester.

Det var så mysigt att hänga runt i underställ och skidstrumpor att jag började undra om Årelivet va något som skulle passa mig mer permanent,det känns så äkta hela stämningn i byn,naturen utanför dörren och äventyr runt varje hörn. Så läser man alla repotage i olika tidningar (jag och mina tidningar nu igen) om folk som gjort Åre till hemma,morgonåkning i perfekt nypistade backar, snögrottorna att lapa sol i på vårkanten och mysiga ölhak. Ja det låter magiskt,men vardagen då? Den lär väl dyka upp även där? Fast kanske med lite annan mentalitet? Lite mer osvenskt soft lunk får jag känslan av, det känns som en kreativ plats som ger utrymme för rastlösa själar att vara just mångsyslare. Fast skulle ja vilja byta Sthlm mot Åre? Leendet som spred sig över mina läppar i samma stund som jag satte min fot på centralen säger nej men jag ska nog se till att ge mig själv den lyxen lit oftare att besöka den Jämtländska byn.